Tillfredsställelse.

Igår kom min skanner. Jag beställde den efter att jag konstaterat att mitt berg med papper vuxit till förbannelse det här året; och ju större det blir, desto jobbigare blir det att hala fram hålslagaren och sätta in allt i mina pärmar.

Problemet började när jag flyttade till Jönköping i våras och gick bibelterminen på SVF. Lärarna där måste lidit av någon slags kopieringsmaskins-fetisch. Vi fick hur mycket papper som helst; hela tiden. Jag hade med mig en tom pärm till skolan för jag antog att det skulle bli en del papper att hålla ordning på. Problemet var bara att jag inte hade någon hålslagare på rummet. Långt in på terminen såg jag att det fanns en hålslagare i kopieringsrummet, men då var min hög så stor att jag varken hade tid eller ork att ta itu med det.

Innan jag flyttade hem igen rensade jag åtminstone min mäktiga hög från papper jag inte ville spara, men när jag kom hem lade jag den bara ovanpå den lilla hög som hade börjat bildas så smått där hemma, vilket gjorde att alla andra papper som komma skulle också hamnade på den högen.

 Där är jag nu – fram till igår kväll. Då tog jag det första lilla knippet för att testa skannern. Hittade ett helt fantastiskt program för att sortera PDF-dokument och började skanna.

Och nu till det intressanta; det var helt fruktansvärt tillfredsställande. Jag tyckte det var så himla skönt att skanna in gamla fakturor, kvitton och gamla anteckningar, tagga dem och sedan slänga papperskopian. När pappersbunten var slut var jag tvungen att med våld slå ifrån mig tanken att hämta resten av pappersmassan och sitta och skanna in hela natten tills min kropp gav upp av utmattning.

Jag tror det är bibliotekariegenen som spökar. Farsan är bibliotekarie och den vridningen måste ha överförts till mig genetiskt på något vis. Jag älskar att sortera, organisera, katalogisera och planera. Du som har all din musik i en och samma mapp hade gjort på dig om du fick se filstrukturen i min musikmapp.

Vad var det? Var det skannern som ömt viskade mitt namn?
Jag kommer, CanoScan LiDE 210, jag kommer!

Titta, det är framtiden!

Måste bara tipsa om ett projekt jag fick nys om – SixthSense. Det är utvecklat av en riktigt genial kille, Parnav Mistry. Det går ut på att ta den digitala tekniken till vår fysiska värld istället för att ta något av den fysiska världen och försöka föra in den i den digitala sfären. Istället för att sitta och nörda vid datorerna eller isolera oss med vår uppkopplade och ständigt anträffbara mobiltelefon, så interagerar vi datorn i vårt vardagliga liv.

Så här funkar det:

Mitt Frizon -09.

Åh, jag är så NÖJD!! Vilken festival! Vilka människor! Vilken musik! Vilken grej!

Har inte fallit mig in att skriva något nytt blogginlägg sedan jag kom hem. Varför vet jag inte. Det bara blir så. Oh well! Jag har ju inte slutat blogga, och tur är väl det! Men du har väl följt mig via Twitter? ;)

Är fortfarande uppfylld av allt underbart och kul som skedde under festivalen. Var ju mest jobb. Jobbade 14 timmar i sträck som ljustekniker i Bildatältet, varje dag under fyra dagar. Det blir en del. Klev upp vid halv elva ungefär, första programpunkten var öppen scen kl. 13:00, jobbade på till ca 18:50 så att man kunde vara med på gudstjänsten 19:00. Sedan började nästa pass 21:15 tills sista konserten slutade vid 03:00 ungefär. var inte i säng förrän vid fyra på natten. Galet! Men som tur var var vi tekniker priveligerade just för att vi jobbade så hårt. Ett extra matpass per dag och sköna sängar i provisoriska barracker avskiljt från campingområdet.

Så här såg veckan ut:

Pinsamt.

Det är nästan så att jag inte vill länka till det här klippet, men jag blir väl så illa tvungen:

Antipiratbyråns Henrik Pontén var inbjuden till DreamHack Summer 2009 som pågår just nu för ”debatt”. Jag tror det säger sig självt. En debatt på DH är som att dra ett rasistiskt skämt på DO‘s sammanträden. Han välkomnades med burop och tomater, bara för att senare bli förlöjligad med idiotiskt ställda frågor av antagligen lika idiotiska tonåringar. Det var dock inte det värsta…

Too late…

Suttit vaken här vid datorn alldeles för länge. Har hängt lite på Kyrkforum, spelat Battlefield 1942: Road To Rome, och nu sitter jag och fyller på mitt musikförråd med grymt sköna uppladdningar från killarna på SWEHOUSE. Som exempelvis Röyksopp – The Girl and the Robot (Spencer and Hill remix).
Helt gaaaalen är den!! Shit, vad jag vill få folk att dansa till den här. Stört.

Hm. Börjar bli hungrig…