Somniculosus.

Varför går tiden så fort? Varför är det inte natt så länge till? Varför kan inte livet vara i detta stadie resten av livet? Varför har det börjat ljusna? Och varför är det inte bra för en att vara vaken om nätterna? Det är ju… den skönaste tiden på dygnet. Den tid då man får göra allt ostört. Den tid då allt och alla andra dykt ner i sömnens förvillande tid. För ingen vet vad man tar sig för, ingen kan veta. Förutom jag.

Som är vaken.

Jag vill ut och spatsera i natten, se världen med andra ögon. Ögon som ingen annan äger. Jag undrar över livets komplexitet, när allt är så simpelt. Telefoner ringer, fötter trampar, saker måste göras – men måste saker göras? Jag måste söka svar. Men i svaret existerar inget. Detta är vår drömvärld.

Melankoli, en utopi, en fantasi, fylld av apati med inget myller i.

Två parallella universum. Som de två L-paren i ordet parallell.
Huvudet dunkar men det skiter jag i.

Jag vill göra så mycket och gör så lite. Jag gör så lite för att vilja mycket, men det tar mig ingenstans. Det får jag uttryck för i nattens dunkel. Därför avskärmar jag mig. Därför sitter jag här och vill just inget annat än att sitta här.

Annonser
Taggad , ,

One thought on “Somniculosus.

  1. ascvnf skriver:

    Ivokej ujil, la potebilu amalu, livew zosevi esiwas, exowivupa sajereloq:)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: